Kulpåse!

Ännu ingen förbättring i min arm. Träning enligt order (jag har verkligen gjort mina övningar två gånger varje dag) har efter sju veckor inte gett någonting alls, kiropraktorn var förvånad att jag inte blir bättre. Så fort jag försöker öka på träningen får jag mer ont... Nu har jag istället blivit hänvisad till en sjukgymnast som ger akupunktur, väntetid tre veckor... (9/5 ska jag dit). Och nu måste jag erkänna att jag inte tränar alls, motivationen har sjunkit drastiskt när jag ändå inte blir bättre.
Jag har provat att sticka lite, men vågar inte riktigt utmana ödet. Tänk om det gör mig ändå sämre?! På något sätt har jag lärt mig leva med smärtan, jag har oftast inte ont hela tiden, men vid vissa rörelser gör det verkligen ont. Dessa rörelser är vardagssaker man gör utan att tänka på det, så det är väldigt svårt att undvika. Det är jobbigt att inte kunna göra allt man brukar kunna eller att vakna på natten för att det gör ont osv.

Hur som helst så infinner sig lite mer pyssel-lust ibland. Lillasyster samlar på kulor. De byter med varandra i skolan, men jag tror inte att de spelar med/mot varandra. Hennes gamla kulpåse håller på att gå sönder (såg just att hon tom har fått ärva storasysters kulpåse någon gång sedan jag sydde dem). Jag tänkte först att vi skulle köpa en ny åt henne, men idag när symaskinen ändå var framme i ett annat ärende kom jag på att jag bara kunde ta ett gammalt byxben och "svänga ihop" till en påse. Sagt och gjort:

Av mina gamla jeans, ett snöre från ett par gamla mjukisbyxor och en applikation köpt på rea på Panduro (för väldigt länge sedan) fick jag till en ganska snygg kulpåse tycker jag själv! Lillasyster är inte hemma, så hon har inte sett den ännu, men jag hoppas hon tycker den är bättre än plastpåsen hon har nu i alla fall... 

En nackdel bara, jeans blir ju lite tjockt och hårt, så det går inte riktigt att dra ihop påsen utan att det är ett hål kvar där uppe. Det finns risk att små kulor åker ut om påsen inte står upp...